Behandlingsdag 17 juli
I morse var det dags att göra sig redo för en tur till sjukhuset. Vår son Anders följde med Leif denna gång. Det var skönt för mor Britta att få stanna hemma, då dessa turer tar på krafterna inte bara för Leif, utan även för den som följer med.
Leif var trött, men glad att veta att han skulle få blodtillförsel också. Behandlingen gick bra och nu har de satt in ett nytt medel av cytostatika, som vi hoppas skall ge resultat denna gång. Illamående och lite kräkningar har det blivit, men än så länge inte så farligt.
Det blev ca 5 tim på sjukhuset, så Leif var trött när han kom hem och har nu vilat hela kvällen. Efter medicin och lite kvällsmat får han nu en pratstund med sin kära syster, som är här.
Kristina har idag varit på turne och sett många fina hälsingegårdar tillsammans med sin ungdomskamrat från Siljansnäs. Det är gott att vi har något fint att visa i Hälsingland också, även om Dalarna och särskilt Siljansbygden är speciell.
Elisabeth har varit en tur till Helena med familj och även hälsat på Leifs moster 89 år, som är på servicehus i Rogsta i närheten av Hudiksvall.
Britta tog en stund i bakstugan, så det blev ett gäng "glödhoppor", vilket kan vara bra, då det behövs påfyllning av bröd med flera matgäster. I morgon reduceras skaran, då Kristinas kompis åker tillbaka. Elisabeth åker till Gävle för att möta Daniel och sen åker de vidare till Daniels föräldrar i Mora. Daniel skall ta två veckor av semestern för att gå på bilskola. Det behövs att båda har körkort, då de har långt till resp. föräldrar. Gott att Anders kan stanna några dagar till, så det inte blir för tomt för Kristina, när syskonen far. Vi har haft några fina dagar tillsammans, även om vår käre pappa Leif inte varit på topp hela tiden.
Nu hoppas vi på en lugn natt utan illamående och med skön vila för oss alla och speciellt för Leif.
Tack alla ni som med tel.samtal, mail och brev hör av er och delar vår situation. Det värmer ska ni veta, för våra tankar pendlar mellan hopp och förtvivlan. Det är som sommarvädret, ena stunden strålande solsken, för att i nästa ögonblick vara hällande regn.
Det är då skönt att veta att ni andra är med och bär oss, när vi inte orkar själva.
Stor kram från oss på Soludden
Leif var trött, men glad att veta att han skulle få blodtillförsel också. Behandlingen gick bra och nu har de satt in ett nytt medel av cytostatika, som vi hoppas skall ge resultat denna gång. Illamående och lite kräkningar har det blivit, men än så länge inte så farligt.
Det blev ca 5 tim på sjukhuset, så Leif var trött när han kom hem och har nu vilat hela kvällen. Efter medicin och lite kvällsmat får han nu en pratstund med sin kära syster, som är här.
Kristina har idag varit på turne och sett många fina hälsingegårdar tillsammans med sin ungdomskamrat från Siljansnäs. Det är gott att vi har något fint att visa i Hälsingland också, även om Dalarna och särskilt Siljansbygden är speciell.
Elisabeth har varit en tur till Helena med familj och även hälsat på Leifs moster 89 år, som är på servicehus i Rogsta i närheten av Hudiksvall.
Britta tog en stund i bakstugan, så det blev ett gäng "glödhoppor", vilket kan vara bra, då det behövs påfyllning av bröd med flera matgäster. I morgon reduceras skaran, då Kristinas kompis åker tillbaka. Elisabeth åker till Gävle för att möta Daniel och sen åker de vidare till Daniels föräldrar i Mora. Daniel skall ta två veckor av semestern för att gå på bilskola. Det behövs att båda har körkort, då de har långt till resp. föräldrar. Gott att Anders kan stanna några dagar till, så det inte blir för tomt för Kristina, när syskonen far. Vi har haft några fina dagar tillsammans, även om vår käre pappa Leif inte varit på topp hela tiden.
Nu hoppas vi på en lugn natt utan illamående och med skön vila för oss alla och speciellt för Leif.
Tack alla ni som med tel.samtal, mail och brev hör av er och delar vår situation. Det värmer ska ni veta, för våra tankar pendlar mellan hopp och förtvivlan. Det är som sommarvädret, ena stunden strålande solsken, för att i nästa ögonblick vara hällande regn.
Det är då skönt att veta att ni andra är med och bär oss, när vi inte orkar själva.
Stor kram från oss på Soludden
Kommentarer
Trackback
