leifbergqvist

Med tanke på vädret med allt regnande, så hade det varit skönast att stanna i sängen med en god bok, men så blev det inte.
Familjen Westberg var redo för att packa och åka tillbaka till Hudiksvall efter två veckor här. Peter börjar jobba i morgon efter några veckors ledighet. Ja, ledig har han inte varit när han varit här, för han har sett massor av arbete hos oss, som han gjort klart. Det är vi verkligen tacksamma för.

Britta fick åka in till Leif i tidig förmiddag och har tillbringat halva dagen hos honom. Mysigt och gott att få dela tid. Det blev en liten promenad utanför sjukhuset också och han gick hela tiden och sköt rullstolen framför sig. Den fick fungera som stöd bara, vilket var bra. Man får vara glad för varje framsteg.
Leif var så pass pigg, så vi kunde kolla igenom lite bokföringspapper också. Han har ju fått uppskov till en del kunder, så det gäller att jobba lite försiktigt när orken finns, så vi kan få det klart snart.

Leif har även idag klarat all mat han ätit, även om det kom en retningsattack vid lunchen, men den gick över. Till middag fick han önskekost, bestående av fläskfile med klyftpotatis och bearnaisesås, istället för tomatströmming, som stod på matlistan. Det är gott att de ser till patienters behov och den personal vi mött har varit så vänliga och tillmötesgående. De gör ett fantastiskt jobb.

Nu i kväll kom Elisabeth och hennes Daniel hem till oss, för att vara här denna vecka. Kristina är också hemma igen, så Britta behöver inte vara själv, men "Leif fattas oss." Det är enormt tomt, när han inte finns här hemma. Nu hoppas vi han kommer hem till Soludden imorgon igen. Han berättade ikväll, att CRP-(sänkan) gått ner från 231 i tisdags till 77 idag.
Hb var 127, nu efter blodtransfusion i fredags. Ingen feber, men lite för högt blodtryck 172/98.

Vi hoppas att det skall gå fortsätta behandling med cellgifter denna vecka och att han får komma iväg och få strålbehandlingen snart, så metastasernas tillväxt bromsas upp.

Det blev ingen innedag i sängen, men en positiv dag med tid med Leif och delar av övrig familj. Vi är glada för vår familjesammanhållning. Den betyder enormt mycket i denna situation och den är värd att vårda.

Vi önskar att ni har tid för varandra också och passa på att "fånga guldkorn" i farten. Tiden går så fort. Det tänkte jag på idag, då jag skrev ett gratulationskort till en f.d granne på vår gata i Ljusdal. Hon fyller 60 år idag och för 35 år sen satt vi tillsammans och planerade för husbygge på samma gata. Det känns inte så länge sen och så har det gått så många år sen dess. Ett liv fyllt av arbete både hemma med barn och i yrkesliv och flytt mm. Ett liv fyllt med många glädjeämnen och möten med härliga vänner. Vänner som Du/Ni, som är med oss i den epok vi går igenom just nu.Tack att ni fortsätter bära oss och visa intresse. Det är enormt betydelsefullt för oss.

Nu har det mörknat ute, så det är tid för sömn. Stor kram från oss på Soludden.