leifbergqvist

Hej alla vänner och förebedjare!

Vi har kommit in i den moderna tekniken och genom vår dotter Helena fått en egen blogg
I den situation vi kommit kan det vara skönt. Vi vet att ni är många som har oss i era tankar och böner. Ni vill gärna höra av er och veta hur det går, men kanske inte vill störa. Det är många som sagt det.

Nu tänker vi under denna vår med jämna mellanrum ge information hur vi har det, så kan ni själva gå in och följa upp efter önskemål.

Det blev ju en chock för oss, när Leif fick diagnosen lungcancer med metastaser i kotpelare och så både höfter, bäcken och lever angripen. Vi som trodde hans ryggonda berodde på för mycket praktiskt jobb, efter vår flytt till vårt härliga boende. Det händer nu att jag funderar vem jag pratar om, när någon frågar mig om Leifs tillstånd. Det är så overkligt , att det gäller min älskade man. Men sånt är livet. Det oväntade händer , när man minst anar det.
Vi ser ju att vi inte är ensamma om att drabbas. Vid vistelse på sjukhus får man se att många som går igenom samma sak.

Den 3 april, så var det dags för den första cytostatika(cellgift) behandlingen i Gävle. Det gick bra för Leif att ta emot den och även resa tur/retur samma dag. Natten efter var jobbig med kräkningar, men fredag var han ganska pigg efter skön förmiddagssömn. Vi trodde besvärligheterna då var över, men lördag-söndagsdygnen blev jobbiga. Han tålde varken medicin eller mat i flytande eller fast form. Han bara kräktes upp allt och blev svag och orkeslös.
Idag måndag åkte vi in på akuten och nu har han fått dropp under dagen och medicin mot illamående. Han kände av illamående även i kväll, när vi lämnade honom kvar.

Nu blir han antagligen kvar några dygn, för de skall få honom piggare och med möjlighet att behålla mat och medicin. Det är skönt att han är under vård och han tycktes trivas med trevlig läkare och sköterska. Han var glad över att få stanna kvar, för nu har de koll på honom och vet vad som skall sättas in.

Det är tänkt att vi skall åka till Gävle på torsdag den 10 april, men det beror helt på hur han mår. Han behöver vara piggare för att få nästa behandling.

Ja detta var lite om läget just nu. Jag är verkligen tacksam att vår Kristina är hemma med oss under denna vår. Det är en trygghet och betyder mycket, speciellt nu när Leif är kvar på sjukhuset.

Vi önskar er allt gott och ett stort tack för all värme, kärlek och omtanke vi får uppleva när det känns svårt för oss.
Varje dag får vi bevis att mänskor är med i bönekedjan för Leif. Det betyder mycket.

Stor kram Britta