15 april.Tankar
Idag har vi haft en fin och solig dag här på Soludden och även Leif har varit ute och gått nere vid stranden!
Vi hoppas att våren kan hålla i sig nu! Det hjälper även att hålla humöret uppe trots vissa tunga dagar.
Ja, det är ju så att Leifs sjukdom är ett svårt slag för oss alla i familjen, och det påverkar oss psykiskt. Man måste ta upp svåra frågor om framtiden, saker som man vill vänta med tills om typ 15 år eller så. Det är för tidigt att ta upp såna saker nu tycker jag, men det är ju nödvändigt att göra det ändå.
Men så är livet, inte alltid som man tänker. Det är väl tur ändå att man inte vet så mycket om framtiden. Man får ta vara på nuet, på dagen idag och se det som en gåva från Gud!
Vi önskar och ber innerligt till Gud att pappa ska bli frisk, och vi vet att hans liv ligger i Guds händer! Det är tryggheten vi vilar i. Guds hand!
Jag kommer att tänka på ett ord jag läste för många år sen:
"Jag vet inte vad framtiden innebär, men jag vet att Gud finns också där."
Det är skönt att veta!
Med varma hälsningar, Kristina
kollar bloggen varje dag, och ni ska veta att det är så många som tänker på er och framför allt Leif här i Siljansnäs. Vi Bad speciellt på Gudtjänsten i söndags. Ändå kan det väl vara till kanske glädje i allt som händer, att det finns vänner som Leif eller ni andra i familjen inte umgås med, finns ändå ganska nära.Jag tror att det beror på att Leif är en sådan härlig person men också att ni i familjen är likadana och öppna till ert sätt.Tänker på er hela tiden. Kramar till Leif och det här fixar du! Tar tid och krafter, men klart har du mycket att uppleva än! Siv i Siljansnäs
Hej på er. Livet är inte alltid rättvist. Hoppas det ordnar upp sig. Hälsa Leif från oss !
Han är en härlig person som alltid verkar bjuda på sig själv och dessutom mån om att ta hand om sina kära. Håller tummarna !
Thomas och Marie (Rut-Ollar i Borås)
Kära vänner Först idag förstod jag att man kunde skriva hälsningar i bloggen.Fick ett så underbart ord från Jes 26:1-4 som jag vill ge er, ett ord om förtröstan och att Gud reser upp murar till skydd för oss. När ni inte orkar vara starka så är Herren er starkhet. Cancer är en så obegriplig
och tärande sjukdom vet jag nu både av egen och pappas erfarenheter men oxå det vet jag att Gud förmår ge en kraft som bär under allt. Ni är vittnen mitt i er svaghet och det talar starkt
till er omgivning. Kram Kristina hela familjen hälsar
