leifbergqvist

Sömnen har varit dagens aktivitet för vår käre Leif, så John Blund har fått sällskap hela dagen.  
Personalen har kommit om vartannat och hjälpt med diverse sysslor och då har han vaknat till lite och småpratat. Men i övrigt har han mest slumrat.

Anders E från Leksand fick sig några pratstunder med Leif innan han styrde kosan hemåt igen. Helena och Peter och småpojkarna var här under dagen och hälsade på. Vi har bytts av med att sitta vid sängkanten hos Leif och bara varit i hans närhet. Det har varit skönt, även om det inte kunnat bli så mycket av samtal. Men det viktigaste är att vara nära.

Lite senare mot kvällen kom kusin Björn hit och han ska vara vår "nattvakt" inatt. Det känns gott att ha en man i huset som kan vara till stöd ifall något händer under natten. 
Vår Anders åkte ju hem tidigare idag, och återkommer i mitten av veckan. Han lämnade kvar hundarna som är i gott sällskap till oss.
AnnaMaria och Elisabeth planerar också att komma hem lite senare i veckan.
Nu önskar vi att Leif ska kämpa på vidare och orka med. Det är ju trots allt så, att så länge det finns liv finns det hopp om förändring, även om man inte ser en utväg när man är i mörkret. 
Vi får leva på det sätt som beskrivs i den välkända psalmen: Blott en dag, ett ögonblick i sänder, vilken tröst vad än som kommer på. Allt ju vilar i min Faders händer. Skulle jag som barn väl ängslas då?... 

Varma hälsningar, fam Bergqvist genom Kristina